Teknik kan användas för helande, läkande och evolution, eller för förstörelse. Den har alltför länge huvudsakligen använts för att krossa fiender, vare sig det är av personlig, lokal, nationell eller internationell karaktär, och med katastrofala konsekvenser. Insikten börjar äntligen gå upp – både för egen del och för massor av människor – att om man ger bort sin makt till de som åtnjuter och vill ha auktoritet över andra så kommer detta i slutänden nästan alltid bara att leda till konflikter. Konflikter som orsakar stort lidande för många, där den stora majoriteten absolut inte vill delta. Följaktligen har motivationen för enorma förändringar i sättet hur individer och nationer interagerar med varandra blivit mycket stark och i hela världen deltar nu många människor i diskussionsgrupper och annat för att skapa sätt att uppnå förändrande, positiva resultat.

Mänskligheten är inne i en stor uppvakningsprocess och när vi tillåter oss själva att frigöra oss från begränsande trosuppfattningar – antingen självpåtagna eller från andra – kommer vårt medvetande succesivt att växa, evolvera och utvecklas till upplyst medvetenhet. Begränsande uppfattningar om vad som är möjligt eller inte har ”programmerats” in i oss från till exempel skolan, arbetskamrater, vänner, familj, släkt, radio, TV, hälso- och sjukvårdssystem etcetera. När var och en tillåter en frigörelse att ske från det där gamla så rensar vi ut från själva och öppnar våra hjärtan för kärlek och blir därigenom förmögna att känna och förstå att vi alla är gudomliga varelser som vaknar upp ur en vansinnig dröm. Den drömmen har pågått alldeles för länge och allas vårt missnöje med den, har nu nått en gräns i vilen vi inte längre är villiga att engagera oss.

Själv tror jag på en stor portion fri vilja i var och en av oss, och därutöver tror jag samtidigt på en högre gudomlig plan vars ändamål är att nå det högsta syftet. Först individuellt och därefter kollektivt. På individnivå finner människor undan för undan sitt eget syfte på livsvägen och ju större medvetenhetsutvecklingen blir desto högre resonerar vi kollektivt för ett kosmiskt upplyst enhetsmedvetande.

Det krävs mod och självacceptans att vara den autentiska sanna varelse som vi innerst inne är. När vi därtill odlar egenskaper som vänlighet, empati och medkänsla är vi på verklig väg mot ett Upplyst Tillstånd för Enhet med Allt Som Är. Att vara vänlig mot en annan varelse är definitivt ett steg att höja sig över det lägre medvetandetillstånden. Där vi befinner oss nu, på mänsklighetens utvecklingstrappa, tror jag att vi alla behöver läka ut från inre gamla sår och traumatiska upplevelser så att vi är hela som den kropp-sinne-ande enhet vi faktiskt är. Healing, eller helande läkande betyder dock inte att vi uppnått upplysning för vårt medvetande. Vi måste ändå börja där och gå in i oss själva, men med det sagt så främjar det inte vår utveckling att sitta ensam på en bergstopp i Himalaya och meditera för det framstår mer som separation än enhet med allt som är. Allt som tjänar upplevelsen av enhet med allt som är, vare sig det handlar om att sprida sanning, befria sig själv från arvet av lägre nivåer i existensen, att åta sig en handlingsväg av tjänande eller helt enkelt bara att visa vanlig vänlighet kommer att hjälpa oss en bra bit på vägen mot upplysning.

Många av oss har haft ögonblick, till och med livstider, av lycka som människor, men mestadels har det varit en mardröm snarare än en njutbar dröm. Att uppleva sann separation från Gud skulle avsluta vår existens permanent men detta skulle aldrig kunna hända eftersom det skulle innebära att Gud också skulle upphöra att existera så det är inget alternativ. Men som det nu ser ut på vår jord kan det mycket väl upplevas att vi som människor har separerats och ur förskräckelsen tror att vi är separerade från vår ständigt kärleksfulla Källa så har vi nu den perceptionen, vilket är vad drömmen handlar om, och den har orsakat oss alla enormt lidande.

Enormt mycket lidande, från det uråldriga lidandet, väller nu fram ur karmiska betingelser. Detta kan på flera håll upplevas som väldigt verkligt och smärtsamt, men samtidigt så overkligt och detta är för att vi kollektivt ska kunna släppa det och rensa ut ur våra sinnen så att vi återigen kan få denna möjlighet att känna oss själva som de gudomliga varelser vi är och som vi alltid har varit.

Allt svårt och traumatiskt som åsamkat inre sår visar sig nu hos många av oss som känslor av en intensiv men ospecifik rädsla, ilska, ångest, bitterhet, depression, ovärdighet, känslor av att vara oälskad, och orsakar ett extremt obehag och lidande, vilket kan leda till att en del beter sig på sätt som antingen är självdestruktiva eller mycket skadliga för andra. Här tror jag att vi måste ha stor medkänsla – både med oss själva – men också med alla de som genomgår dessa traumatiska och smärtsamma upplevelser för det kan på ett suveränt sätt hjälpa till i den kollektiva uppvaknandeprocessen. Och om än människors ibland svåra beteenden framstår som fullständigt outhärdliga så behöver det ändå ske på så sätt att vi visar vänlighet, empati och medkänsla. Endast människor som känner stor smärta – emotionellt, fysiskt eller psykologiskt – attackerar andra, det är en egobaserad reaktion på världen omkring dem, den värld som de anser behandlar dem orättvist och får dem att lida av den intensiva smärtan. Det är verkligt för dem, trots dess overklighet, eftersom de identifierar sig fullständigt med sina fysiska kroppar, som på grund av sin fysiska natur kan lida orimligt.

Kom dock ihåg att de sanna Vi är Kärlek, och det är alla andra också. Jag har hört att om vi gör eller tar fasta på detta, då kan vi verkligen uppleva verklig kärlek.

Lita på din inre vägledning! Vår intuition kan klargöra många sanningar för oss när vi tillbringar tid i stillhet och vi kan förundras över det mirakel som vårt liv är. Livet är det mirakel som vi alla har sökt, men vi har tillåtit våra egon att distrahera oss från att leva i det. Så har det blivit på grund av de historier vi trott på som berättats för oss och om oss – om vår ovärdighet och otillräcklighet – som genererat jämförelser människor emellan och där andra jämfört oss på ett negativt sätt, som verkar vara mycket mer värdefulla varelser än vi själva någonsin skulle kunna vara.

Vi är kärlek, och vi finns på jorden vid denna tidpunkt för att vara de vi är. Det är ett mycket enkelt uppdrag med gudomlig vägledning som vi valde att ta på oss. Precis som Gud så är vi kärlek och vår enda önskan är att hjälpa andra att vakna till verkligheten. Vårt eviga gudomliga hem. Men när vi väl fann oss själva i fysiska kroppar så verkade uppgiften inte längre så enkel. Vi har stundtals blivit helt överväldigade av den till syns enorma omfattning av det som vi gick med på att ta oss an. Men lugn, bara lugn, jag har hört eller vet och förnimmer att vi har våra supporterteam i de andliga dimensionerna och de vakar ständigt över oss, redo att hjälpa oss direkt när vi kallar på dem. De kan hjälpa oss när än vi ber om deras hjälp. Dock, då den fria viljan i detta fall är avgörande så behöver de först få vår kallelse innan de kommer till vår hjälp. De finns alltid nära och hjälper oss alltid när vi ber om det.

Jag har också hört att vi ska undvika att använda våra mänskliga mentala förmågor för att lösa komplexa relationsfrågor rationellt, och det beror på att det bara är vårt ego som försöker bevisa att jag/du har rätt medan den andre har fel och så funkar det inte. Fråga ditt andeteam: ’Vad skulle kärleken göra?’ Vänta sedan lugnt med stillat sinne och lyssna på deras vägledning. Det kan ta några dagar eller till och med längre så ha tålamod. Vi kommer alltid att kunna lösa alla bekymmer, för allas högsta bästa, med andguidernas hjälp och vägledning. Det kan också visa sig som ett slags ”mirakel” som bara löser sig av sig självt. Mirakel finns alltid tillgängliga så släpp förväntningarna och låt dem bara manifesteras. Och må det så bli. Ibland ser vi inte direkt men miraklet kan ändå redan ha inträffat och när du så småningom ser och fått insikt kring detta då kommer förvåning och glädje att fylla ditt hjärta.

Låt oss vara oss själva, låt mirakel ske och låt oss sedan glädjas tillsammans.